Det känns som att det varit massor...

Ja dom sista dagarna har rullat väldigt fort och varmt är det fortfarande.   Det känns nästan som att en kall öl till och med hade varit bra för mig!

Vi var till Boden på lördag och grillade, Johanna var hemma och hälsade på. Vi fick grillspett, potatismos med en mängd tillbehör så allt var som vanligt både god mat och trevligt sällskap.

Vidare så har en kompis till Jens varit här några dagar, en jätte gullig tjej med en son på 4 år. Egentligen så är det en barndomskamrat som har dykt upp igen. En sak är då säker... vanan av småbarn har jag tappat, det har varit fantastiskt roligt men jag blir så trött!    Men vad gör det om hundra år! Sandra som mamman heter är då så duktig på att hjälpa till och plockar och donar, rätt vad det är så plockar hon ur diskmaskinen eller torkar av diskbänken osv. Hon har även en förståelse över att jag är sjuk och jag kan vara väldigt ömklig mellan varven, men hon klagar aldrig.

Nu sitter jag och Seb (Jens ex hund) och väntar på att Jens och Ice ska komma hem för jag ska vara hund vakt medans han går på möte. Seb vart less att vara  i lägenheten så han smet, det kom en dam och knacka på dörren och frågade om vi hade en hund på rymmen.  

Nu har jag pausat en stund för Jens, Sandra, Adam och Ice kom, så nu blir det ett tvärt slut den här gången...

Hej då    

Sol   

Idag är jag lite lugnare den värsta irritationen har lagt sig, jag har kunnat njuta av go´vädret. Fantastiskt vad solen gör nytta bådet ute och i själen, jag har suttit hos Teija (grannen) en stund och myst.

Nu har jag stora funderingar om vad som ska serveras till middag! Kanske skulle man kunna inviga ny grillen med en enkel hamburgare, skulle vara gott!

Föresten ni som nu roar er med att läsa min dåliga svenska stavning får gärna skriva en kommentar eller två, alltid kul att veta vilka som tar del av mitt liv.   Kram på er alla, ta vara på varandra...

Hur kan någon tro...

Det här blogginlägget blir inge kul! Men jag känner att jag bara måste få skriva av mig och dela med mig av mina känslor som är lessna just nu! Ni kan ju hoppa över för nu har jag varnat er för min självömkan och trasiga ego!  

Vem i hela värden kan tro att jag bara hittar på och överdriver angående min sjukdom för att få Lelle att göra allt här hemma, jo en av mina vänner!!!  Det kanske är så att man dömer andra efter sig själv! Men han (dom) måste i sig må ganska dåligt som överhuvudtaget kan komma på en sådan ide, han är så välkommna att läsa mina intyg och utredningar från läkarna. Vidare tror jag att jag ska skriva ut den information som finns tillgänglig på nätet och ge honom. TALA OM ATT JAG KÄNNER MIG SÅRAD OCH KRÄNKT  ! Hur det än är så önskar jag inte min värsta fiende detta, det är fruktansvärt att behöva be om hjälp med nästan allt.  Jag känner mig väldigt liten och ömklig mellan varven men oftast så glädjs jag åt att jag har en fantastisk man och fantastiska barn . Vi har tillsammans faktiskt förstått hur sjuk jag är och dom ställer upp till 100 % vilket gör så att jag oftast orkar vara go och gla`  .

Föresten är det rackarns tur att jag har gott om goa vänner som förstår mig och min situation, miljoner kramar till dom.  

Kram för idag!

Fredag igen..

Det är helt otroligt att veckorna går så fort fast jag bara finns! Egentligen tycker jag att dom ska krypa fram eftersom jag inte gör speciellt mycke. Jag klagar inte för det är ju helgerna när Lennart är ledig som jag ser fram emot, men dom går ju också fort tyvärr.  

På tisdag var jag och rantade med min syster Kina, vi var på storheden en sväng. Jag köpte mig en "typ" jeans tunika och hon köpte mig en sommar fin skjort tunika. Hon är som ett "go" troll! Men det vart lite för jobbigt för mig, in och ut ur affärer men det är ju bra att människor i min omgivning har förståelse för mig. Så på onsdag gjorde jag absolut ingenting, satt och såg på medans Jens städade Audin.  (Johan städade Bettan i måndags.) Igår hade jag sällskap av Bodensarna, som vanligt väldigt trevligt. Anna-Britt från jobben kom också förbi en sväng, vart uppdaterad om vad som händer där. JAG SAKNAR MITT JOBB, mina arbetskamrater, alla barnen, pedagogerna och allt annat som hör dit.    Det är inte förrän man är borta därifrån som man inser att man blir halv utan sitt jobb. Jag har snart inte jobbat på ett år!

Idag sitter jag här vid min dator och funderar! Ler! Det lät som en överdrift, man ska inte fundera så mycke utan ta en dag i sänder. Fick nyss sms från gubben och jag behöver inte ens förbereda middagen för vi ska till svärmor och svärfar och äta hemmagjord pizza. Johan är i ishallen och spelar hockey och Jens kommer väl hem från Piteå snart. Jag saknar Ice han har inte  ätit frulle med mig på två dagar nu...   , hur ska jag överleva utan honom? Det är så himla tråkigt att vara ensam och Ice har förgyllt mina dagar ända sen han flyttade hit, men faktum är att jag skulle ju inte orka äga honom själv!

Här är han bara en liten skit, uppskattnignsvis 1 månad.

Jag ska ladda in några nya bilder, han är ju faktiskt 8 månader och väger 31 kg nu.

Förövrigt mår jag faktiskt bättre och orkar röra på mig lite mer, jag blir inte lika anfådd och slut som tidigare. Kanske jag slipper den där dropphistorian i alla fall!  Jag ska på återbesök till Umeå snart så då får vi se vad dom säger, håll alla tummar ni kan, era egna, grannens, släktens osv.

Kram och ta hand om varandra...

Vad hände och vad händer?

Valborgsmässoafton gick lugnt och städat förbi, inga incidenter i våran familj. Vi fick god mat hos grabbarna på Trundön och hade det lugnt och trevligt. Klockan 21 startade hemfärden, en sväng förbi statoil och sen släppte vi Jesse på Örnäset.

Helgens väder har inte varit det bästa, kallt, blåsigt och regnskvättar. Men idag har solen   tittat fram en stund då och då.  Det har varit så skönt att jag och Ice har suttit ute en stund på baksidan.

Plannja vann sm silver, dom räckte inte hela vägen till guldet. Norrköping var faktiskt strået vassare, så det är bara att gratta.

På lördag var Ice hos Anna en stund, "faaaan" vad man hinner sakna grisen! Men han kom hem sent på kvällen och då vart allt som det ska igen.   Han är så himla fin, lugn, trevlig och fantastiskt go! Och när han är nödig på något vis går han och sätter sig vid dörren och väntar på att man ska se honom, det är flera veckor sen det skedde en olycka inomhus. Hur ska jag någonsin kunna acceptera att han flyttar, men tyvärr blir det så eftersom att det är Jens hund och han ska ju inte bo hemma så länge till...   och jag orkar förövrigt inte ha hund på heltid annars hade vi nog haft det. Det är kul att se hur duktig Jens är med Ice, han tar sitt ansvar vad gäller uppfostran, aktivering och promenader. Ja okay vi är också duktiga på att ställa upp när det behövs   "typ" när Jens har annat för sig.

Mitt sjukdomstillstånd!

 Jag har sovit dåligt i helgen så jag är väldigt trött men annars tycker jag nog att orken är lite bättre. Dubbleringen av medicinen har visat sig fungera, inte för att jag vet om skillnaden är radikal men bättre är det. Visserligen har jag en "låg" period just nu, DET ÄR INTE KUL ATT HA PAH! Funderar mycke på om det ska vara så här resten av mitt liv och hur min familj ska orka med mig! Nå, nu får det vara nog med självömkan det finns alltid dom som har det värre!

Nu ska jag vila en stund innan gubben kommer hem!