Idag fyller min lilla gubbe år...  kram till honom!

Vad göra?

Igår var jag och Lelle gubben och drällde på storheden tillsammans med mamma, vart inte uträttat nå speciellt. Jo vi köpte en micro till Jens och Sandra! Men vi hittade inte något på kläd reorna!

Jag mailade även PAH sköterskan och sa att jag ville komma tidigare, så vi får väl avvakta och se vad som händer. Faan vad jag blir less, JAG VILL HA TILLBAKA MITT LIV! Jag  vill kunna ta en pilsner och sitta ute i värmen, jag vill kunna cykla till stan och köpa en mjukglass... osv...

Nåja jag hoppas att Biggan kommer upp en sväng till i sommar! Hon borde lära sig att flyga då kan hon ju bara dyka upp vilken helg som helst.   

Kram...

   Ett par dagar med Ingela.

Våran vän Ingela har varit här och camperat i ett par nätter, det är alltid lika kul att träffa henne. Och väldigt roligt att träffa hennes dotter Hanna , det går inte att hitta så många som är så rara som hon är. Dom finns men dom är få!

Har varit på turne med Rut idag, vi var både på Elgiganten och Kvantum, min kompis Rut är skämsig... Man känner sig väldigt sjuk (men det är jag ju i och för sig) när man åker rullstol, men det sparar min krafter fantastiskt mycke. Jag orkade tom laga middag tillsammans men Lelle och Ingela till tio personer  och det var tack vare Rut.

Annars har jag haft ett par relativt bra dagar. Men jag ska ändå meddela Umeå att jag vill komma tidigare än planerat och att dom bokar en KAT åt mig. En KAT är när dom går in i jumsken och upp till lungor och hjärta och kollar läget   , det är väl inte så där jätte kul men det fungerar med lugnandemedel.   Även mycke tack vare den trevliga andan som finns på PAH avdelningen i Umeå.

Nej nu ger jag mig, nu ska jag isäng...

Hu vilken gruvensam dag...

Troligen den värsta dagen i mitt liv! Att se sin syster när hon tar farväl av sin son gjorde frukatansvärt ont det går inte i ord att beskriva. Och än en gång om jag nu känner så hur ska då hon känna det?

Det var väldigt mycke folk i kyrkan, kanske upp emot ett hundratal. Mycke vackra blommor och många väl valda dikter. Många tårar och ledsna människor!

Det var den värsta dagen i mitt liv, men samtidigt så var det en väldigt vacker och rogivande ceremoni.

Ha det väl, ta hand om varandra vi vet inte när och hur livet kan förändras. Det kan gå väldigt fort, från den ena dagen till den andra.  

Men då är ju frågan!  Vad orkar jag med?

Igår var inte någon bra dag, mådde skit hela dagen! Vet inte riktigt varför! Gjorde inte något speciellt dagen innan, för om så hade varit fallet så hade jag förstått. Tar jag ut mig ena dagen så är det skit dagen efter. Tycker nog bara att livet är orättvist på alla sätt! Tänker inte fortsätta utveckla det, för då blir jag bara ledsen... men orättvist är det...

Idag är det något bättre, men då har jag bara suttit här i soffan och chillat.  Men nu är jag rastlös, vad ska man hitta på? Ringde Jesse men han svarade inte, annars hade en utflykt dit varit okay. Två saker på en gång, krama och träffa store man och fått sig en kopp kaffe  .

Från det ena till det andra så har Biggan, min kära vän som bor i Stockholm åkt hem nu efter ett par veckor här i härliga Luleå. Hennes dotter Matilda "Mattis" stannade bara en vecka och henne han jag inte ens träffa. Biggan byter bara plats med min andra väninna Ingela som också bor i storstan, hon kommer imorgon om jag inte kommer ihåg fel... (eller var det tisdag). Det är kul att vi har kvar varandra trots avståndet.

   Matilda söt som en docka   .

   Ingela, Mia, jag och Biggan.

Måste muta kära syster Karin i veckan, hon måste klippa till mig :). Kan inte visa mig i kyrkan på fredag, jag ser ut som ett troll. Inte för att det har någon betydelse hur man ser ut, olyckan har ändå inträffat och begravning är det hur som... Jag kan bara inte fatta att Tobias inte finns.

Nej nu vart jag så trött av allt skrivande så jag tror att jag ska ta en power nap på soffan...

Skrivs så småningom...

Jippi, nu kommer han snart!

Äntligen får gubben ledigt...

Familje status...

Lennart börjar semestern idag (alltså egentligen måndag), det behöver han! Han har varit trött och sliten sista veckorna. Med andra ord så har han bara mig att sköta om men det är inte alltid så enkelt, det är han nog också förbannat less på. Men fantastiskt nog så är det väldigt sällan som han klagar  och det är nog inte så lätt att leva ihop med PAH-mig! Jag skulle behöva hitta på något att överraska honom med, något som han bara får göra för sin egen skull! Men hjälp mig! Vad skulle det vara?

"Lille man" Johan som alltså är 19 gör inte så många knop, tennis, dator, tv... Just för närvarande är han förkyld men frukost åt mamma kunde han ändå göra. Han skulle behöva ut och beblanda sig med lite folk på stan, typ krogen! Jag menar att det vore nyttigt att se något annat än hemmet och området häromkring.

Våra föredetta inneboende Sandra och Adam har fått sig ett eget hem, vi var där och åt en god middag igår. Jag saknar dom massor men visst är det skönt för både dom och oss, det vart ju ett par månader som vi camperade ihop. Nu har Adam sitt eget hem, sitt eget rum och sina egna saker så hans liv är på väg att stabiliseras och det behöver den lilla parveln   . Kram, kram, kram till dom!

I och med detta så är Jens och Ice inte hemma speciellt mycke, kan tänka att det i slutändan är så att Sandra och Jens inte bara är kompisar   ! Detta kan sluta hur som helst och jag hoppas på att det blir bra för alla inblandade! Saknar mitt stora troll, hade precis vant mig vid att ha honom hemma...  igen. Men livet måste gå vidare och är det då med dom så blir jag väldigt nöjd.

Och nu kommer vi till statusuppdateringar vad gäller mig! Jag mår si så där, ena dagen bättre än den andra. Värmen påverkar mig otroligt mycket, är det för varmt och fuktigt så fungerar jag väldigt dåligt. Men jag har lärt mig att ta allt i sakta mak, ju lugnare jag tar dagen ju längre hålls ork och humör uppe. Hur jag sover, äter och mår förövrigt spelar större roll än jag trott. Är jag lessen och gråter mycket så får jag ett rejält spännband över bröstet, det är ansträngande för hjärtat, ibland känns det som att det ska explodera. Och gråter mycket gör jag för närvarande... men det finns en förklaring till det! Sanning och säga så är det inte värst för mig vad gäller sorgen efter "Tobbe" så om jag säger att mitt hjärta ska explodera så vad ska inte syster ysters göra, förintas...  , jag hoppas att hon vet vart jag finns... 

Nå nu får det vara bra för denna gång, nu ska jag invänta min kära man!

Fantastikt trevlig middag!

Vi var alltså till A-L och Lasse på middag igår, grillad kycklingfile, klyftpotatis och tillbehör. Jätte gott! Trevligt sällskap bla Kirsi med karl från Jävle, hon borde satsa på att bli stå upp komiker! Tala om att hon bjuder på sig själv, en riktig toka   ! Rickard,Terese och Vera var också med, himla kul att träffa dom, det blir inte så ofta nu för tiden. Saknar mina gamla grannar! Vidare till värd paret - fantastiska människor - suveräna kockar och trevliga är dom också!

Gullet Johan bjöd på frulle idag, annars hade jag nog legat kvar än... Tänk vad en sådan liten gest kan göra så att resten av dagen blir bättre än man trott!

Jag har ont i hjärtat idag! Vill bara mena att ensam är inte alltid så stark, gemensamt kan man klara mycket. Ibland måste man tänka på sig själv och inte på alla andra!

KRAM!