...ska jag bort,
vet inte vart!
Ett påhitt av mina...
släktingar & vänner.
En fortsättning av min 50 års dag,
spännande!

En kanon dag blev det, så här skulle man ha det oftare. Tur att jag har två födelsedagar om året. Det kommer mera...

...ramlar iväg, hejhopp så har en vecka gått. Det är så snabba steg så att jag inte hinner med!
Nåväl våran vecka började med middag hos Klara med föräldrar, fläskfilé, bakad färskpotatis med tillbehör.
Vidare så blev det palt på onsdag hos svärföräldrarna.
Torsdag morgon åkte gubben på fiske tur med ett gäng gubbar, 7 från Stockholm och 7 härifrån. Det tycker jag att min gubbe är värd, visserligen tycker jag är det väldigt jobbigt att vara själv, sova själv, äta själv, se tv själv osv.
Till middag på torsdag bjöd Johan på pizza och fredag var det dags att äta hos familjen Klara. Långkok på en fläskstek, potatis och hemma gjord sås.
Idag vart det en frusen portionsrätt från Findus.
Imorgon kommer gubben hem, jippi. Sjukt saknad är han, trots våra 27 år tillsammans.

Varför säger man oftast "det är okay, relativt bra" när någon frågar? När det egentligen är förjävligt! Sjukvården behandlar en som skit! Jag är som en helgalen kossa! Alltid ont! Det onda är från hell vissa dagar! Avundsjuk! Ensamhetskänsla som heter duga! Omotiverad och lat!

Men visst väldigt lycklig över att jag fått en andra chans, får ha två födelsedagar om året. Fin gubbe! Älskvärda systrar! Kanon lycklig över små pojkarna som klarat sig så bra i livet trots curling, helikoptrar och andra små trumpeter. Finfin go svärdotter och ett underbart barnbarn. Vänner som alltid finns och aldrig ger upp!

Men varför säger jag alltid (nästan) att det är okay? Jag har ju allt detta positiva! Jag måste först mina känslor bättre, det är okay att klaga men man får inte glömma bort att rosa heller! Man får vara låg men för den delen inte alltid! Jag måste lära mig att berätta! Jag saknar min kurator!

...nu är livet ganska härligt... ska det stå!

...vad fina kommentarer och goa sms kan göra åt själen, man blir glad.

Veckan har varit (relativt) bra, om inte annat så har och är vädret kanon. Jag har Knutat omkring lite hit och lite dit, igår hamnade jag hos Ann-Louise (en väldigt god människa). Dom bygger och strular hit och dit med villan, nu var det ny altan ochen gubbe i växtligheterna. Men rackarns fint blir det!

Just nu sitter vi och ser första CHL matchen för säsongen, Luleå - lukkorauma. Familjen är på väg in så småningom för en gomiddag med anledning att Jens fick fast jobb igår, nice. Nu ärlighet ganska skönt trots att sjukvården är skit, livet ordnar sig till slut i alla fall.

Till veckan är gubben ledig, underbart! Underbart trots att det är friidrott på tvn :).

Mina nya släktingar.
Boende i Husum.
Jag är inte ett dugg avis :(.

Trist! Ringt Uppsala idag och tidigast slutet av september, början av oktober blir det operation. Känns inte bra! Varför gör dom så här? Dom menar fortfarande att dom har för lite personal både på operation och avdelningarna, VART ÄR VI PÅ VÄG? Undra om jag (kund) hosta upp en miljon eller två om jag fick operation igår? Lagom less!

För att blåsa bort irritationen drog jag iväg tor bergnäset (ca 2 mil) och det fungerade jag blev bra mycket positivare. Sol och frisk luft gör mycket åt våra sinnen, kramar åt livet.

Sammanfattning av sommaren!
Humöret och viljan?
Upp & ner.
Provtagningar och läkarbesök.
3 1/2 års kontroll = VG.
VG = stabil kurva seda i våras.
Ont / jätteont.
Roligt.
Älskar flickorna från Stockholm.

Nu har brudarn alltså åkt och tomt blev det. Mingo har bott hos mig och Babbo hos Klar, Jens och Madde. Tycker faktiskt att dom borde tänka på mig och flytta hit (igen), hahahahaha, men roligt vore det.

Full packat.