Så skönt blev fri huvudvärken i helgen, hips vips vaknade jag utan och det kändes som en högvinst. Det trista är att den kommer tillbaka

Jag är sämst på att ha huvudvärk! Blir kinkig, sur och orolig, det känns som att jag har en glödhet spik rakt igenom skallen. Ibland svalnar den och blir snällare men oftast är den het. Har nu i princip legat hela veckan och ja jag blir orolig men jag orkar inte med mer sjukhus än det som är just nu. Spiken återkommer mellan varven och har gjort ända sedan sommaren när jag var in akut. Det räckte inte att lindra huvudvärken ens med "massor" av morfin, dom röntgade då huvudet och hittade en felfri hjärna.

Nu ska jag sova och då med hjälp av tredubbla värktabletter så jag är lite fräschare när gubben kommer hem.

Kramades lite med Klarisen igårkväll och det är i alla fall ett bra medel för psyket!

Nu for Biggan!
4 månader till nästa gång!

Kom till Luleå i onsdags, helt otroligt roligt. Vi började med att lura Madde som inte visste att Biggan skulle komma, hon vart super glad. Vi (alltså Biggan, Madde och jag) började med att ranta på stan och sen hade vi mys kväll med Jens, Lennart och Filip, vi såg på hockey och åt karra.

På Torsdag tog vi med oss Hanna och for till Boden, vi besökte en loppis och dollarstore. Kära syster Karin korkade också på, så när jag vart trött smet vi iväg hem till ripgatan. Resterande av gänget kom dit och fikade, sen vidare till Luleå där vi åt middag på JVs.

Fredagen var vi och gjorde storheden och åt middag hos Jens och Madde. Fläskfilé, potatisgratäng och stekta grönsaker gott som tusan.

Idag lördag har Biggan och Madde varit iväg och svamlat en stund. Till middag blev det tacos, även denna dag tillsammans med ungfamiljen. Alltid lika trevligt.

Alla dessa dagar har ju naturligtvis Klara varit med och även Biggan har blivit kär.

Igår var jag till en kurator! Jag tror att jag behöver det! Hon verkar helt ok, henne kommer jag nog att kunna haspla ur mig vad som helst till. Tror jag! Bara efter detta första besök vart jag helt uttömd och var tvungen att sova lunch, jag har svårt för att berätta om mina innersta... För er som känner mig så lyssnar jag gärna och kommer med mina (goda) råd men pratar sällan (aldrig) om mina innersta... För närvarande och sedan allt detta med mina sjukdomsproblem började så har lagret av innersta... nu runnit över, alltså dags att göra något åt dem.

...är inte att förlora guld!
Grattis till grabbarna/gubbarna!

Ja nu går OS mot sitt slut med stormande steg, jag har njutit med alla våra medaljtagare. Pluss att få ha gubben hemma i hela 16 dagar, vi har sett tv och sett tv, umgåtts och haft det skönt. Vi har tagit det väldigt lugnt och Lelle har fått vila från post jobbet men inte ifrån frujobbet.

Nu, snart ska vi se OS hockeyfinalen mellan Sverige och Canada, hoppas grabbarna/gubbarna tar hem den ädlaste medaljen. Efter matchen är det slut för denna gång!

Prinsessan Klara har vari med och hejat fram de flesta medaljtagarna men framför allt hockeyn. Hon tar det på allvar som ni ser.

Nu är det bara 40 minuter kvar! Dags att rätta till anlets dragen, göra sig färdig... och hålla tummarna.