Direktlänk till inlägg 30 juni 2012
En alldeles vanlig söndag kväll, jag och gubben hade precis tagit fram kvällsfika och tänkte ha mys framför tvn. DÅ RINGER TELEFONEN! En röst säger hej jag ringer från Sahlgrenska och nu är det dags, jag säger ingenting! Rösten säger förstår du vad jag säger, jag säger fortfarande inget men nog förstod jag. Rösten uppmanar mig att sätta mig! Jag börjar skaka, hyperventilera, gråta och kastar iväg telefonen, det samtalet fick Lennart avsluta. Detta var alltså 20120129 klockan 20.00 nio dagar efter det att jag ställts på listan.
Informationen han fick var att vi skulle bli hämtade av ambulans klockan 23.00 och att jag inte skulle äta och dricka något mer. Så blev det, vi blev körda till Kallaxflygplats där ambulansflyget väntade.
En sak som var konstigt var att det inte fanns något lugnande varken i ambulansen eller på planet, men jag fick dom till att svänga förbi svärfar och hämta piller av honom. Det var så skönt när dom äntligen började verka, jag slutade vibrera och svettas men tårarna tog inte slut. Dom kommande timmarna är de längsta jag varit med om, dom innehöll alla känslomässiga tillstånd som går att uppbringa, ångest, hysteri, hopp, kärlek, rädsla och tro är bitar av vad jag gick igenom. Jag skickar goda tankar till ambulans personalen, dom var fantastiskt tillmötesgående, förstående och varma.
Detta är alltså angående min framtida brockoperation som skall ske på akademiskasjukhuset i Uppsala. Det har gått väldigt många resor angående hala fistel, bråck historian. Men jag startar med sista undersökningen som var i februari 2017. Läkarbe...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 | 27 |
28 |
29 |
30 | ||||
|