Hipp, hipp och grattis Knut du har namnsdag idag!

Jag höll på att glömma,

min vän har namnsdag idag.

Kurator besöket var mycket intressant och det kändes helt okay att prata, gråta och diskutera med en främmad människa. Visserligen är jag varken speciellt tystlåten eller rädd för att visa mina känslor överhuvudtaget! Det kändes skönt att "vädra" tankarna åt någon annan än familjen, dom har ju sina tankar och funderingar runt allt med transplantationen att göra.

Vad vi då pratade om? Allt möjligt, inte bara min nuvarande situation utan mycket annat dök också upp. Familje relationer och vad dom betyder och lika så på vänskapssidan, vilken energi dom exempelvis tar av mig, för just nu behöver jag inte någon tjuv, jag behöver ha kvar all energi som finns till att handskas med mig själv. Men jag ska samtidigt passa mig för att bli min sjukdom, jag ska inte bara sitta och spekulera och fundera om, kanske, eventuellt och varför just jag, inte bara prata och utgå ifrån mig och min situation. Jag ska vara med människor som är possitiva och kan ge mig glädje och goda skratt, samtidigt som att dom ska kunna lyssna och även få svar. De flesta i min omgivning ger mig precis det, men inte alla! Vi pratade om att konfrontation eller inte och kom fram till att det tar för mycket energi och att det är bättre att låta det vara och ta nya tag efter transplantationen när jag är stark nog att inte bara säga jaha, jaja.

Hon lovade även att hjälpa mig att ta reda på vad som gäller för Lelle när det bär iväg, hur länge han får vara med mig och blir han sjukskriven eller? Många frågetecken! Jag vet att han har rätt att följa med, men vem betalar hans lön?

Ska jag träffa henne igen? Ja!

Jag blev hämtad från kurator besöket av syster Karin och svåger Jan för att få komma till dom och bli bjuden på en suverän middag som vanligt. Gubben kom naturligt vis också dit efter jobbet. Vi blev kvar och såg Luleå hockeys match mot Brynäs, blä det vart förlust. När vi åkte hem så fick vi "soppatorsk" för första gången i mitt liv, bensin mätaren är trasig i Johans Whity (volvo) som vi lånat. Lennart räknade ut att det skulle räcka, men gjorde det de, NÄ! Just då var han väldigt billig men det gick över fort nu kostar han miljoner igen.

Sen måste jag bara ge ett stort fång blommor och kramar till min svågers bror som vi köpte lilla hjärtat (opeln) av, den som jag krockade förra helgen. Varför? Jo vi hade inte gjort klart affären ännu utan vi skulle betala ett par lappar till i och med att det vart så mycket mer utgifter för honom innan den blev kör klar, men han säger att nu när det blev som det blev så behöver vi inte ge honom några mer slantar. Har nu lagt till honom i min "gilla" lista!

Det känns ganska så bra idag! Lite sliten från igår, det behövs inte så mycket nu för tiden. Svärmor har tittat in och kollat att allt är bra med mig, det gör hon nästan varje dag. Hon frågade även när vi (läs hon) ska ta ner julgardinerna och om jag behövde något från affären. Hon är en väldigt omtänksam människa, det är varmt att ha henne i familjen.