Idag var ytterligare en bra dag hos kuratorn, det som känns underbart är att jag lär känna mig själv mer och mer. Den som säger att det är skamligt eller själv skäms för att erkänna att man ibland behöver någon "annan" att prata med borde tänka efter, visst det är klart att alla kan inte ha samma tur som jag att det fungerar från första början. Man måste hitta någon som känns rätt, som man litar på och känner sig bekväm med och det kan i vissa fall ta ett tag. Men hallå jag uppmanar alla att försöka om man har behov, det är bra för ens relationer. Familjen tar mycket men inte allt, dom där obehagliga orden och tankarna som finns längst inne... saknar ofta bollplank!

Idag har vi kbt:at läkarskräck, varför och hur! Vi har pratat släktrelationer och dess känslor! Frågan om uppväxt och barndom dök upp i samband med båda ämnena vilket ytterligare en gång visade på att jag inte kommer ihåg så mycket från den tiden. Men ingen fara det är sånt som händer när man har för mycket i "nutiden".