Haha!
Idag har jag kommit på att jag ska ha en julgran ute iår,
undra om jag måste köpa en!

Man kan tvingas till att sluta ögonen,
men ej till att sova!

Sömnen är den enda lycka som man njuter riktigt av
först när den är förbi!

Natten som farit sov jag exakt 0 h, 0 min och 0 sek!
Somnade efter Lelle åkt till jobbet typ 6.30
Sov till 8.00
Sedan vilade jag drygt en timme vid 14 tiden!
TRÖTT
men glad det är ju fredag!

I veckan har jag pratat gamla minnen med "min" Eva, min kompis som jag jobbade ihop med i "typ" 10 år. Hon är en varm go människa och jag säger det allt för sällan åt henne, men nu får hon själv läsa det! Jag saknar oss på jobbet, svår tanke att komma tillbaka och hon inte är där.

Kram & ta hand om varandra.

Brockhellvetet har bråkat nå ofantligt mycket de senaste dagarna och trött är jag nå jävulskt. Jag får inget gjort!

Jo förresten så ringde det från organisationen mod (mer organ donation) härom dagen och vill att radio Norrbotten ville intervjua någon direkt, men jag bangade. Men det var ju iaf kul att dom frågade.

Nu ska jag snarka en stund.

Hallå, hallå idag var det dags för kuratorbesök igen, behövligt vill jag mena. Vi eller jag pratade så rösten svek, jag tömde ur mig all "skit" som sjukvården ytterligare åsamkat mig. Mina funderingar om dom verkligen har rätt att behandla människor hur som helst, är det inte dags för att ställa till ett hellvete för översittarna som bestämmer. Jag vet att det inte är sköterskan som svarar som ansvarar över att det inte finns tider till patienter på grund av exempelvis personal brist, det är inte dom som bestämmer arbetstider, löner med mera men det är dom som får ta skiten. Förstår varför dom slutar!

Nå när jag var klar hos kuratorn ringde jag syster Kina och bjöd in mig på kaffe, mycket trevligt som vanligt. Vi umgås alldeles för lite! När vi sitter där och surrar ringer det från arbetsförmedlingen och undrar vart jag håller hus... Faan missat att det skulle vara möte idag, det är inte likt mig jag brukar nog gå en gång för mycket istället.

Ilade iväg på mötet som var ett utskrivningsmöte från arbetsförmedlingen, dom anser att dom inte kan göra något för mig. Summan av detta är alltså att jag ska ansöka om sjukpenning igen! Jag är alltså inte arbetslös längre! Vilket jag heller aldrig varit! Jag är sjukskriven från kommun där jag har en tjänst! Ja då är det väl bara att hoppas på att allt går bra...förmodligen blir det väl nå skit på vägen...en jävla massa gupp...

När jag då är på väg hem kör jag förbi jobbet i tron om att Anna-Britt skulle vara på väg hem, vilket hon var. Vi blev stående och surra ett bra tag, under tiden gick det förbi några "fröknar" det var så roligt att träffa dem och när dom säger att jag saknas i matsalen blir jag varm om hjärtat. Även mina kollegor som jobbar i matsalen/köket stannade till och surrade en stund, jag har inte jobbat med någon av dem.

Jag kom hem "ganska" samtidigt som gubben så vi hjälptes åt med middagen på en gång, skinkpaj och sallad.

Ligger i soffan och slappar efter en god frukost i Boden.
Janne har gått och vila på sängen med katterna,
Karin och Lelle har åkt på Apoteket och ica.
Läget är lugnt!

Jag hade kvalitetstid men prinsessan Klara i går medan pappan sprang i tvättstugan.
Hon gör mig också glad.

Jag är uttråkad och less,
men vill inte gör eller ha något att göra.
Jag är ensam,
men vill inte ha främmande.
Jag är sur,
men vill inte vara glad.
Jag sover bort mitt liv,
men vill inte kliva upp.

Tur att det är helg för då kommer jag att ha gubben hemma
och det vill jag.
Han får mig på gott humör!

Nä fru Sandman det är dags att återgå till ditt forna jag!
En spark där bak och sluta tycka synd om dig själv!
Ställ dig rakryggad och var stark
sluta katastroftänka.

Skräp!