Oj, oj, oj vad ska man säga,

orolig i magen vart jag när dom ringde från Sahlgrenska i förmiddags!

Nu står jag på listan och har bara att vänta på att det ringer!

När?

När som helst, allt från nu till sen!

Orka?

En dag i taget och "ludda" vidare tills det ringer!

Nu har jag överlevt detta också! Efter ca två timmars sömn skulle jag vara där 07.30 och det var jag, beundransvärt att det inte dök upp lite magsjuka. Fick byta om till sjukhuskläder och sen en lugnande "sup", en pvk och vidare in till dagkirurgin. Där satte dom på mig ekg och sedan var det bara att gapa. Det lagades en tand, skrapades tandsten och rengjordes i tandfickorna i de tänderna jag har kvar. Strax efter kl 10.00 var ingreppet kart och sen fick jag ligga på uppvaket till kl 11.00 Förstå hur glad jag är att gubben varit ledig och fanns till hand både före och efter, kärlek till honom!

Ja nu ska allt vara klart för listan, dom ringer väl från Sahlgrenska vilken dag som helst och bekräftar. HUUUU! Sen är det bara att invänta samtalet som säger att nu är det dags, vi har nya lungor åt dig. HUUUU!

En kram är en stor gåva,

en storlek passar alla.

Tandläkarskräcken håller ett hårt tag om mig, jag vill inte dit! I normala fall hade jag ombokat tiden ett helt gäng gånger, men i och med att det måste göras innan transplantationen så är det bara att bita ihop (läs gapa). Hoppas bara att det är klart imorgon, i alla fall det som ska göras före. Några nya tänder får jag inte förrän allt är över!

Från det ena till det andra fick jag ett väldigt gulligt uppmuntringsbrev av Marita och Kjelle med posten idag, många kramar till dom. Jag lovar att bli bättre på att hälsa på :).

00.00 Har inte somnat ännu...

Efterlysning!

 John Blund vart är du?

Hu vad helgerna går fort, skulle vilja att dom var minst en dag längre. Jag njuter så av att gubben är hemma, han är det bästa som finns.

Igår var vi på storheden en sväng med svärmor, hon har inte så stora möjligheter att ta sig dit om hon inte åker när vi gör det. Det vart många affärer så jag blev lite knäckt, men en halvtimmes vila så var jag med igen.

Jag är så glad att jag har kunnat behålla pumpnålen i hela tre veckor, men nu snart... aj! Men jag ska hålla ut till tisdag så att jag klarar tandläkaren, hjälp mig att hålla tummarna.

Hipp, hipp och grattis Knut du har namnsdag idag!

Jag höll på att glömma,

min vän har namnsdag idag.

Kurator besöket var mycket intressant och det kändes helt okay att prata, gråta och diskutera med en främmad människa. Visserligen är jag varken speciellt tystlåten eller rädd för att visa mina känslor överhuvudtaget! Det kändes skönt att "vädra" tankarna åt någon annan än familjen, dom har ju sina tankar och funderingar runt allt med transplantationen att göra.

Vad vi då pratade om? Allt möjligt, inte bara min nuvarande situation utan mycket annat dök också upp. Familje relationer och vad dom betyder och lika så på vänskapssidan, vilken energi dom exempelvis tar av mig, för just nu behöver jag inte någon tjuv, jag behöver ha kvar all energi som finns till att handskas med mig själv. Men jag ska samtidigt passa mig för att bli min sjukdom, jag ska inte bara sitta och spekulera och fundera om, kanske, eventuellt och varför just jag, inte bara prata och utgå ifrån mig och min situation. Jag ska vara med människor som är possitiva och kan ge mig glädje och goda skratt, samtidigt som att dom ska kunna lyssna och även få svar. De flesta i min omgivning ger mig precis det, men inte alla! Vi pratade om att konfrontation eller inte och kom fram till att det tar för mycket energi och att det är bättre att låta det vara och ta nya tag efter transplantationen när jag är stark nog att inte bara säga jaha, jaja.

Hon lovade även att hjälpa mig att ta reda på vad som gäller för Lelle när det bär iväg, hur länge han får vara med mig och blir han sjukskriven eller? Många frågetecken! Jag vet att han har rätt att följa med, men vem betalar hans lön?

Ska jag träffa henne igen? Ja!

Jag blev hämtad från kurator besöket av syster Karin och svåger Jan för att få komma till dom och bli bjuden på en suverän middag som vanligt. Gubben kom naturligt vis också dit efter jobbet. Vi blev kvar och såg Luleå hockeys match mot Brynäs, blä det vart förlust. När vi åkte hem så fick vi "soppatorsk" för första gången i mitt liv, bensin mätaren är trasig i Johans Whity (volvo) som vi lånat. Lennart räknade ut att det skulle räcka, men gjorde det de, NÄ! Just då var han väldigt billig men det gick över fort nu kostar han miljoner igen.

Sen måste jag bara ge ett stort fång blommor och kramar till min svågers bror som vi köpte lilla hjärtat (opeln) av, den som jag krockade förra helgen. Varför? Jo vi hade inte gjort klart affären ännu utan vi skulle betala ett par lappar till i och med att det vart så mycket mer utgifter för honom innan den blev kör klar, men han säger att nu när det blev som det blev så behöver vi inte ge honom några mer slantar. Har nu lagt till honom i min "gilla" lista!

Det känns ganska så bra idag! Lite sliten från igår, det behövs inte så mycket nu för tiden. Svärmor har tittat in och kollat att allt är bra med mig, det gör hon nästan varje dag. Hon frågade även när vi (läs hon) ska ta ner julgardinerna och om jag behövde något från affären. Hon är en väldigt omtänksam människa, det är varmt att ha henne i familjen.

Det ska bli en intressant dag imorgon, jag ska till en kurator och försöka få ur mig min ångest. Kul att  höra om hon kan hjälpa mig, rätt vad det är kanske jag tror på att jag kommer att klara transplantationen utan problem. Ska sanningen fram så är jag skit rädd och frågar man mig varför så är det ju det där med vitrockar och grönrockar.

CU!

Oturen förföljer oss ska detta bli ett "skit år"?

Nu får ytterligare en bil gå till skroten, lilla hjärtat går nog inte att rädda! Denna gång är det jag som inte var nog uppmärksam utan svängde ut och så sa det bara bang. Men varför just nu? Tur var att ingen kom till skada, bilen är ju bara ett materiellt ting som går att ersätta. Vi har lite svårt att vara utan bil eftersom att mitt tillstånd kräver biltransport speciellt denna snöiga årstid annars kan jag ju ta "Knut".

Det är tur att vi har varandra,vi har rottiland andra tunga bitar tillsammans och tillsammans är vi starka. Vi får även tacka alla nära som hjälper oss när det behövs. Det är trygghet!

Nå detta år kan faktiskt helt plötsligt leda till possitiva saker också, typ att jag blir frisk och får tillbaka mitt liv och bara det är värt alla bilar i värden. Det är bara att vänta och se!

CU!