Alla inlägg under juli 2012
Jag vill inte!
Två dagar! Sen var det dags att ringa igen och resultatet blev "omedelbums" tillbaka för att påbörja ytterligare en annan behandling. Men det började med broncoskopi på fredagen och sedan den nya medicinen i dropp, vilket jag ska få totalt tre gånger med varannan veckas mellanrum denna gång. Lungröntgen och spirometri gjordes också plus blodprover vilket alltid görs.
Jag missade min yngstas sons födelsedag :(
Efter åtta dygn 20120531 var det dags för hemfärd igen.
Ajajaj!
När jag varit hemma i sju dagar fick jag sämre med andningen vilket jag märkte på både andningen och spirometri värdena. Jag blev även matt och slö, mådde som vid tidigare avstötningar. Ringde till Sahlgrenska och dom bestämde att vi skull avvakta i tre dagar eftersom att det var helg, jag skulle naturigtvis ringa om jag blev mycke sämre.
När vi då hördes på måndag 20120507 och det blivit något sämre bestämdes det att jag skulle få cortison dropp på sunderbysjukhus, jag åkte in och fick första dosen. Övernattade med två äldre män varav en med lunginflammation och den andra hostade så det ekade, inte tycker jag att det var så smart i och med mitt dåliga immunförsvar. På tisdag när jag fått min andra dos så tog jag permis till onsdag då jag åkte tillbak för sista dosen. Väl hemma så ringer Sahlgrenska och säger att dom vill ha ner mig eftersom det inte varit så enkelt för mig. Sagt och gjort! 20120509 packade jag väskan igen!
Ja vid 23 tiden var jag installerad på avdelningen igen, möttes av trevlig glad personal. Det blev ny behandling, dropp, " typ" dialys, ett annat dropp och så vidare. Broncoskopi och biopsi blev också av, resultatet var avstötning igen. Då var det dags för hemfärd 20120521 alltså efter tretton dagar.
Tror ni att jag blev hemma länge?
Äntligen hemma!
När jag kom hem väntade två "megasuperduperkul" överraskningar!
Överraskning nummer 1!
Mina fantastiska släktingar och vänner hade samlat ihop till en iPad åt mig.
En sådan hade jag önskat länge,
jag har döpt den till Grodan.
Jag skickar härmed massor med kramar till er
och berättar samtidigt att det räckte även till fodral,
tangentbord
och nya tunikor.
Kramar
Lennart
Mamma & Pappa
Johan
Jens
Tom
Izze
Helena & Roger
Emilia, Kim, Eval & Eddie
Nicke
Pierre
Ingela & Bengt
Teija & Magnus
Marita & Kjelle
Ingela
Rickard
Terese
Vera
Ann-Louis & Lasse
Agneta
Ros-Marie & Peter
Carina & Robban
Maria & Peter
Anki & Anders
Anneli & Janne
Eva
Roffe
Lasse
Svärmor & svärfar
Lena & Kenneth
Jenny & Vincent
Emelie & Tobias
Kina &Mats
Karin & Janne
Johanna
Lotta & Niklas
Anki & Tuffe
Sussie & Stefan
Kristina
Terese, Niklas & Mio
Bea
Hoppas att jag fick med alla,
annars får jag skämmas.
Överraskning nummer 2!
Några av mina vänner hade varit här och hjälpt min familj att städa hela huset och då menar jag städa, har nog alldrig varit så kliniskt.
Tack till:
Helena
Izze
Ann-Louise
Terese
Vera
och
min familj
men även till svärmor som putsat alla fönster.
Avdelning 139 sal 24!
Ja då började återhämtningen och rehabiliteringen, sjukgymnastik, jobba med aptiten och ställa in medicinen stod på schemat. Medans de flesta åker hem efter 4-6 veckor så strular det till sig för mig, det blev 13 veckor totalt. Det dök upp alldeles för många bakslag, jag tog ett steg fram och två bak. Jag fick fyra avstötningar (rejektion) alldeles för tätt och de behandlades med cortison dropp. Jag såg mest ut som en övergödd hamster, uppblåsta kinder, likaså med dubbel hakorna, anklarna och magen. Mina vita blodkroppar var väldigt låga så jag fick eget rum, jippi! Värdena vandrade hit och dit, jag fick några olika antibiotika men det fungerade inte riktigt. Jag åkte på en böld på ett väldigt olämpligt ställe, dom punkterade den när jag var sövd vid en broncoskopi. Den var stor som ett hönsägg och fixade till en fistel som blev en fistelgång, jag har så förbannat ont av det så det kan ingen människa tro. Tyvärr gör den så att min träning begränsas, jag kan inte gå så långt förrän jag skakar av smärta trots smärtlindring. längtar till att dom gör något åt det, Gärna NU! Mina doktorer tycker att jag är unik ock det är inte alls kul i detta läge. Alltså tiden på 139an gick ut på träning, ultraljud, röntgen, broncoskopi, biopsid, spirometri och en hel del annat.
Jag har varit så lyckligt lottad att jag har haft någon hos mig nästan hela tiden.
Lelle 29/1-26/2
Karin 27/2-2/3
Jens & Johan 5/3-13/3
Karin 15/3-19/3 gissa! Janne var med, han stannade över natten ;).
Lelle 23/3-9/4
Karin 16/4-20/4
Lelle hämtade mig den 27/4 han kom 9.15 och vi åkte 13.00
Vad dom säger är att min positiva personlighet varit till stor hjälp i återhämtningen, även att mitt behov av sällskap gjorde så att jag gick ut i matsalen och det hjälper att inte stänga in sig.
20120427
jag fick äntligen åka hem,
alltså tretton veckor efter operationen fick jag se mitt hem.
UNDERBART!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 | |||
23 |
24 | 25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|