Imorgon är det dags!

Umeå nästa! Vi åker tillsammans med  syster Karin och svåger Jan, skönt med en rejäl bil! Jag ska vara där kl 14.15 så vi åker väl runt kl 11 och när undersökningarna är klara så åker vi vidare. Det ska blir kul att se hur Johanna (systerdotter) bor och lever. Sen blir det middag på stan och hotellövernattning, mysigt!   Det blir ju lite dyrt, men vi har inte gjort något i sommar så det är vi värda att unna oss. Eller hur!

50-års kalaset gick bra men jag orkade bara vara med till ca kl 22 och det var lite trist tycker jag. Men va faan! Jag orkade ju vara där... Det var väldigt trevligt och god mat, potatisgratäng, fläskfile med tillbehör. Jag saknade vissa ur gänget, synd att dom inte ville eller kunde för det hade varit som pricken över i:et. Nåja hoppas bara att Roffe är nöjd med kalaset och det tror jag nog att han är!

Igår ringde en kompis från gymnasiet, Marie, hon hade träffat Lelle på stan. Hon frågade hur det var med mig och när han berättade lite kort om min sjukdom vart hon så fundersam så hon ringde upp mig. Det var super kul att prata med henne, vissa människor finns helt enkelt bara med... fast man inte hörs eller syns speciellt ofta så är det som att man träffats dagen innan. Kul, kul, kul!

I morse vart jag väckt av Johan han hade kommit på att det var möte på arbetsförmedlingen, han frågade om jag kunde vara snäll och köra dit honom och va tusan det är svårt att motstå hans rådjursögon.

Nåja nu tror jag att det får vara nog för denna gång! Helena smsade och frågade efter en kopp kaffe och det löser jag så gärna.   

* En  enkel vän,  de kommer till dig, agerar som en  inbjuden..
* En  verklig vän  öppnar ditt kylskåp och  serverar sig själv. 
 

Bye, bye!